Varje månad presenteras en intervju med en av samojed klubbens medlemmar på vår hemsida. Syftet är att synliggöra våra medlemmar och skapa större närhet/kontakt i vår rasklubb
Juli 2016 – Christina Bjerstedt-Ohlsson
Med motiveringen av Jytte; Jag vil foreslå att Christina Bjerstedt-Olsson bliver nästa månads profil. Hun är det svenske samojedmenneske, jag har känt i längst tid. Helt fra dengang, da gränsen åter blev öppen for hundar mellom Sverige och Danmark och hun kom for at udstille i Danmark.
Namn, ålder och var bor du?
Christina Bjerstedt-Ohlsson, 58 år och bor i Önnestad utanför Kristianstad i Skåne.
Hur kommer det sig att du har rasen samojed?
Jag växte upp med en jämthund som var helt fantastik så rasgruppen var klar väldigt tidigt. Funderade på siberian husky men sen såg jag en samojed och var såld (på livstid verkar det som). Efter att jag köpt min första samojed visade sig valet vara helt rätt för min del. Vi passar ihop väldigt bra mentalt och aktivitetsmässigt.
Hur många hundar har du idag och hur aktiverar du dem?
Jag har idag tre samojeder och en långhårig normaltax som egentligen är makens. Aktiverar hundarna med drag, nosework, rallylydnad på hemmanivå och andra roliga grejer. De aktiverar i gengäld matte fysiskt genom hårt trädgårdsarbete för att fylla igen alla hålor de hjälps åt att åstadkomma.
Jag har aldrig haft mer än fem hundar på en gång eftersom jag anser att man ska hinna med pälsvård och vettig aktivering och satsar man inte på att få till konkurrenskraftliga tävlingsspann eller satsar på långdistans har det heller inte känts nödvändigt med flera.
Arbete och föreningsengagemang har också gjort att tiden ändå inte skulle räckt till mera.
Har du några förebilder inom rasen?
Menar ni uppfödare så finns det flera jag haft som förebild genom åren. Den allra första var Astri Engen-Erlandsson på Chatka kennel som var så ödmjuk inför rasen och alltid lika hjälpsam när man som nybörjare startade med uppfödning. Hon fanns alltid där för frågor och stöttning.
Sen kan man inte annat än beundra de idag som tränar hårt och satsar på att köra långa distanser eller får fram tävlingsspann som går som jehu. Själv har jag inte den typen av ambitioner utan har mer nöjt mig med att köra en och annan meritering på 2 x 30 km med egna och hoplånade hundar.
Bästa polarhundsminne eller upplevelse?
Allra första tävlingen jag körde i nordiskt i Hamra är åtminstone det som mest fastnat i huvudet på mig. Dålig kondition och lite övervikt hade jag på den tiden. Men vi fick en hund över när Beatrice Palm körde vårt ihopplockade spann så varför inte tänkte jag. När jag stod på startlinjen hade jag inte kört en mil på skidor sen tonåren och hunden hade aldrig dragit pulka kom jag på. Men vi tog oss runt och känslan när jag hörde målet, för det var så dimmigt att man inte såg nåt alls, var obeskrivlig.
Känslan också när jag hade kört mitt första 2 x 30, uppmuntrad av Linda Almqvist till att anmäla mig (tack Linda) var också härlig eftersom jag tidigare överlämnat spannkörningen till Bea.
Som uppfödare var nog ändå förra året höjdpunkten när kenneln tilldelades Hamiltonplaketten som första aktiva samojedkennel någonsin.
Vad gör du/ pratar med hundarna om när ingen ser eller hör dig?
Jag lättar mitt hjärta för dem, de får också ta emot klagomålen när någon varit elak eller orättvis. De tröstar mig när jag är nedstämd och gläds när jag är glad. Emellanåt när de är stimmiga får de även höra på mitt gnäll.
Har du några framtidsplaner och mål för hundarna och dig själv?
Lite avelsplaner finns som känns spännande .
Får se om det blir några mer meriteringsförsök kommande vintrar, annars så ger körningen hemma under höst/vinterperioden mig ändå bevis på att de fungerar som draghundar även om det inte står på nåt papper.
Vill även försöka hålla igång hundarna och mig själv med annat som vi tycker är kul.
Har tänkt testa viltspår även med samojederna och andra aktiviteter tex. nosework som är mindre fysiskt krävande för matte.
Det viktigaste för hundarna är ATT de blir aktiverade, inte VAD de blir aktiverade med.
Själv håller jag på att vidareutbilda mig som domare på fler raser vilket tar rätt mycket tid och sen tar arbetet också sitt. Så man får väl inse att även om man vill kan man inte göra allt.
Har du någon polarhundsbok, film, tv eller internet som du vill rekommendera till andra rasfantaster att ta del av?
Internet är svårt att peka ut nåt särskilt i, det finns en aldrig sinande källa till vetskaper, hittar nya grejer var gång jag kör den Google.
Boken Fyrfota upptäckare – Hundana som hjälpte sina hrrar att kartlägga världen. av Tord Wallström kan jag verkligen rekommenera.
Har du någon egen hemsida eller blogg där vi kan läsa mer om dig och dina hundar?
www.swedsams.se, är tyvärr inte jätteflitig med uppdateringar men emellanåt så tar jag ett ryck.