Historik
Rasen kommer som namnet avslöjar ursprungligen från Grönland där den i alla tider använts som dragdjur vid jakt och fångst ute på isarna. De första grönlandshundarna som kom till Sverige var dels sådana som tagits med hem av män som själva tjänstgjort på Grönland eller Svalbard, dels avkommor efter norska hundar. Utbytet med Norge har i alla tider varit stort, däremot har karantänsbestämmelser försvårat införsel av nya hundar från Grönland.
Användningsområde
Grönlandshunden är i första hand en hund för friluftsmänniskor. Det är den perfekta hunden för den som tycker om att vistas på fjället eller i skogen. Den är en positiv och outtröttlig turkamrat med glimten i ögat som vintertid drar pulka eller släde, och på sommaren bär den klövjeväska med sin egen mat och lite till under vandringen. Under barmarkssäsongen, när temperaturen tillåter (under +15 gr), tränas hunden med cykel, vagn eller ATV. Behovet av arbete och motion är stort.
Hälsa
Höftledsdysplasi (HD) förekommer på rasen. Hur stort problemet är är svårt att utläsa eftersom inte hela populationen röntgas. Detta försöker rasklubben komma tillrätta med genom att uppmana uppfödare och ägare att röntga sina hundar. I övrigt är det en sund och frisk ras.
Egenskaper och mentalitet
Grönlandshund kännetecknas främst av sin energi, mentala styrka och arbetsglädje. Rasen är en passionerad och outtröttlig slädhund. Mot människor, även främmande, är den vänlig och tillgiven. Rasen lämpar sig inte som vakthund.
Storlek och utseende
Grönlandshunden är en mycket stark hund av spetstyp som är byggd för uthållighet och påfrestande arbete som slädhund under arktiska förhållanden. En viss variation i storlek finns men så länge det inte påverkar arbetsförmågan eller den exteriöra harmonin är det acceptabelt. Minsta tillåtna mankhöjd för hanar är 60 cm och tikar 55 cm. Alla färger finns, en- och flerfärgade, med undantag av albinos som inte är tillåtet i rasstandarden. Pälsen är dubbel, det vill säga en mjuk underull och ett tätt, rakt och grovt täckhår utan lockar eller vågor.
Pälsvård
Hunden fäller sin päls vår och höst, och behöver då borstas.
Däremellan är behovet av pälsvård obetydligt.
Övrigt
Grönlandshunden är en naturlig ras med ett väldigt ursprungligt beteende som kräver en engagerad ägare. Rasen trivs bäst när den regelbundet får arbeta, och då helst inom drag. Det är en hund som tycker om människor, kända som okända. Stark jaktinstinkt gör att vuxna hundar kan vara svåra att ha lösa i naturen.