Varje månad presenteras en intervju med en av samojed klubbens medlemmar på vår hemsida. Syftet är att synliggöra våra medlemmar och skapa större närhet/kontakt i vår rasklubb.
Juni – 2016 – Jytte Strandberg
Namn, ålder och var bor du?
Mitt namn är Jytte Strandberg, jag är 70 år och bor i Nordsjälland, Danmark. Jag har en stärk tillknytning till Sverige och föler mig hemma blandt svenske samojedfolk. Tyvärr vil det ta for lång tid att oversätte allt till perfekt svensk. Derfor är dette indläg blevet en dansk/svensk språkmix. Hoppas ni forstår det mesta.
Hur kommer det sig att du har rasen samojed?
Det började vel for knap 50 år sedan med att jag såg en bild av en samojed. Först fik jag en (fantastisk) blandingssamojed i 13 år, men hade bestämt, att jag ville have en med stamtavla, når hun inte var hos mig mere. Det var i 1989. Siden har der ikke varit någon väg tilbaka. För det visade sig, att samojeden var lige präcis den type hund, der passede tilll mig. På et tidspunkt hade jag 6 samojeder – alla av min ägen uppfödning.
Hur många hundar har du idag och hur aktiverar du dem?
I dag har jag 4 samojeder – 2 syskon på 13 år – en tik på 5 år och en hane på snart 9 år. Indtil for et år sedan körte jag med dem alla som 4spand så ofta jag kunde – men så blev farten for mycket for de to gamle. De är dock fortfarande aktive, och springer nu foran en vanlig cykel i deres eget tempo. De to yngre sätter fart i trehjulingen tillsammans med mig, och vi har haft turen att få förstärkning av en av mine vänners unge huskytik. Så vi har haft en fin säson med masser av fart och kilometer. Ofte kombineres träningen med träf i skogen med andre samojed- och huskyvänner.
Har du några förebilder inom rasen?
Tilbage i internettets ungdom, mitt i 90’erne, fandt jag en artikel med tilhörende fotogalleri skrevet av nogle aktive och förende samojedmennesker i USA. Brenda och Ennis Abott berättade deres historie om Kriskella Samoyeds. Jag blev dybt fascineret av deres engagement och visioner for samojeden. Da jag läste, att de havde eksporteret to samojeder till kennel Beautiful of Whiteline i Tyskland tog jag kontakt, och ikke meget senere blev den ene far til ett kuld valpar hos mig. Det var Kriskellas Champagne Kisses, bror till Kriskella Turns to Gold, Midas, som lite senare fik valpar i Sverige. Kriskella Samoyeds eksisterer ikke längere, men artiklerne finnes ändå på nettet och kan fortfarande inspirera – http://www.samoyed.org/kriskella.html
Bästa polarhundsminne eller upplevelse?
Jag har utroligt många fantastiske polarhundsminnen, men der er en upplevelse som betyder, att jag i dag kan se tilbage på alla disse fantastiske minnen. Det var den dagen i 1991, där min hund Bine till et arrangement i den danske samojedhundeklub fik en dragsele på och blev sat foran en pulka – en liten tohjulet vagn som hunden drar – den danske snöfria version av ”nordisk stil”. Snabbt fattede Bine vad det handlade om, och da hun och ”musheren” kom tillbaka, såg jag det stolte kropsuttryck och ljuset i ögonen på min hund. Glemmer det aldrig, och en beslutning var taget. I årenes löb har jag hjulpet mange nye i gang – och det er stadig fantastisk att se stoltheden hos både hund och menneske, når de upptäcker tricket.
Vad gör du/ pratar med hundarna om när ingen ser eller hör dig?
Hundene lever och bor sammen med mig i 24 timer i dygnet, så det är ikke nödvendigt att prata så mycket. Vi forstår hinanden, vi har alla 5 vores vanor och hver vores personlighet. De läser mitt humör och mine minsta signaler och vet ofta länge före det egentlig är meningen vad jag har tänkt att foretage mig med dem. Ibland er det dem, som övertygar mig om, att nu är det dags att slippe computeren och komme ut i trädgården och vara sällskaplig. På visse punkter har jag overtaget deres språk – jag ylar gärna med dem och vifter gerne på den svans jag inte har gemensamt med dem, når vi är glade.
Har du några framtidsplaner och mål för hundarna och dig?
Når man har nået min alder, får livet (tyvärr) et annat perspektiv, och det är fornuften som må tage over. Jag hade gerne fortsat i mange år med avl, mushing, udstilling, nye hundar och alt det, der tidligere hörte till mit super aktive liv med samojeder. Men sådan är det ikke, när man är blevet 70 år, och man inte har de samma kräfter som for 10 år siden. I hundeperspektiv skal man ju också tänke 13 år frem. Det är faktisk en typ av sorg att arbejde med, når nu lysten fortfarende är der. Men jag försöker att hänga med det bästa jag kan. Så just nu är min 1. prioritet att fortsätte med att köre og träne i skogen med de hunde, jag har, som beskrevet ovanför. Lite utställning kan det vel också bli till.
Har du någon polarhundsbok, film, tv eller internet som du vill rekommendera till andra rasfantaster att ta del av ??
Polarforskeren Roald Amundsen skrev dagböcker på sine resor, der ofte strakte sig över flere år. Han skriver levande och humoristisk, och der är mange beskrivelser av livet med hundene. Det är i allt 4 store bind med illustrationer. Specielt boken om Nordöstpassagen är spändende for os samojedfolk. Han handlede samojedhunde flere steder på sin färd. Han anvendte dem blandt andet till ekspeditioner ind i landet, da han lå indefrosset i isen i många måneder. Faktisk avlede han et kuld samojedhvalpe på skibet – en begivenhed/händelse, han mycket levande beskriver i boken. De fire böcker skal finnas på biblioteket eller antikvarisk. Der findes også en billedbok med korte beskrivelser av hans resor – ”Roald Amundsens opdagelsesrejser i billeder med tekst av Roland Huntford”. Interesserer du dig för samojedens slägtning, den arktiske varg, så sök på forfatter og fotograf L. David Mech, som har fulgt disse vargar i mange år.
Har du någon egen hemsida eller blogg där vi kan läsa mer om dig och dina hundar?
Min hemsida www.bilaika.dk giver mange informationer, men är inte uppdateret i et par år nu, eftersom al aktivitet nu foregår på Facebook. Men du kan finde masser om mit danske musherliv og mine rejser till Furudal under mushing eller om udstillinger i årenes löb under showtime.
